Författare att läsa på Internationella kvinnodagen

Precis som förra året tänker jag uppmärksamma internationella kvinnodagen med att tapetsera bloggen med riktigt bra kvinnliga författare. Förra året var första gången jag gjorde en sådan här lista, och då hade jag med de riktiga lirarna (Selma Lagerlöf, Astrid Lindgren, Sylvia Plath, Donna Tartt), så för att inte riskera upprepningar är årets lista de tio bästa kvinnliga författarna jag läst sen den 8:e mars 2015.

Anledningen till att jag tycker att jag behöver göra den här listan borde vara självklar, men jag vet att det inte är det för många. Men faktum är: jag läser färre böcker av kvinnor än av män utan att ens vilja det eller anstränga mig, som min årslista vittnar om. Jag vill ändra på det, precis som jag skulle vilja ändra på att kvinnor fortfarande blir rådda att inte skriva ur kvinnors perspektiv eftersom det alienerar den manliga publiken, eller bli rådda att inte skriva under egna namn utan under initialer eller pseudonymer av samma anledning (J.K. Rowling någon?). Det är heller inte mer än ett par månader sedan som ett förlag jag följer på Instagram valde att förnedra chicklit-genren och därmed också förminska miljontals kvinnors val av litteratur. Därför - denna lista, tillsammans med böcker jag tycker att alla kan läsa, om ni inte redan gjort det.

1. Svetlana Aleksijevitj, som vann ett välförtjänt Nobelpris förra året - den 14:e kvinnan att vinna priset (som delats ut 112 gånger). Själv har jag bara läst Kriget har inget kvinnligt ansikte, men jag ska definitivt läsa mer av henne. Hennes livsverk är en ambitiös kartläggning av den sovjetiska människan.

2. Ursula K. Le Guin, vars fantasyserie Övärlden är en av de viktigaste och mest inflytelserika fantasyklassikerna, i en väldigt mansdominerad genre. Det är en tunn serie som går fort att läsa - och där nästan alla huvudkaraktärer är uttalat mörkhyade. Det ni!

3. Elisabeth Rynell, vars essäsamling Skrivandets sinne jag fick i födelsedagspresent förra året, och som golvade mig totalt med sina fantastiska formuleringar.

4. Anne Frank, den yngsta författarinnan på listan, som skrivit den mest berömda vittnesskildringen från andra världskriget genom att föra dagbok i sina tidiga tonår.

5. Chimamanda Ngozi Adichie, som jag upptäckte via skolan, när jag fick se ett av hennes Ted Talks inför en föreläsning. Sedan läste jag hennes genombrottsroman En halv gul sol och var såld. Mer Chimamanda 2016!

6. E. Lockhart, som skrivit två av de mest komplexa och välskrivna ungdomsböckerna jag läst i Den ökända historien om Frankie Landau-Banks och Kanske är det allt du behöver veta. Twister, farligt intelligenta unga kvinnor och hemligheter i överflöd. Det är inte bara bra, det är berusande.

7. Cheryl Strayed, vars självbiografiska Vild - en vandring till mig själv också gick upp på bio förra året. Hennes berättelse om hur hon bearbetar sin mammas förtidiga död och sitt eget sönderslagna liv genom att ge sig ut på en lång och krävande vandring är stark berättelse som ger både styrka och mod.

8. Liv Strömquist är ett måste för den här listan, med sina feministiska seriealbum (till exempel Kunskapens frukt) som är tankeväckande och upprörande samtidigt som man ligger hoprullad av skratt. Hon sommarpratade dessutom 2013, och valde (som det badass hon är) att tillägna hela sitt program åt mens.

9. Patricia Highsmith, som mina läsare kanske minns inte är en av mina egna favoriter, men som ändå utstrålar en air av mystik och fascination, mycket på grund av sina extremt osympatiska antihjältar, till exempel i debuten Främlingar på tåg. Eller varför inte se den Oscarsbelönade Carol, baserad på hennes roman The Price of Salt?

10. Megan Abbott - en helt ny författare för mig, men hennes målande beskrivningar av de dödsföraktande och farliga tonårstjejerna i Om du vågar gav mig verkligen mersmak. En så otroligt obehaglig roman om ett avgrundsdjupt mörker, fernissat med glitter, läppstift och sockersöta leenden.

Vilka kvinnliga författare tipsar ni mig om?