Skriet från vildmarken av Jack London. Jag vet inte riktigt vad som fått mig att läsa just den boken så himla många gånger, men jag antar att det beror på en kombination av följande:- den är tunn
- den är bra
- den handlar om en hund
- den handlar om vildmark.
Jag är helt enkelt en sucker för hundböcker. Hundar är djur som finns inplaneterade i mitt hjärta, för att vara sentimental, och alla mina spärrar försvagas automatiskt när det är med en hund i berättelsen. Att boken är kort gör den också till en bok man lätt läser om. Den finns dessutom i så många olika översättningar att man kan göra läsandet ganska varierat - jag har stött på den i tre olika varianter, plus en gammal serietidningsadaption, och tänkte även läsa den på engelska när jag får tid. Men allt som allt tror jag att jag läst den en fyra-fem gånger i sin helhet. Den är mäktig, sjukt vacker och samtidigt rå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar