Inbjuden var också Lars Martinsson, som inte bara är litteraturvetare utan också driver podden Vargtimmen, på tema skräck.
Dock blev det inte så mycket om just att skriva weird (vilket jag nog tycker skiljer sig lite från regelrätt skräck). Det pratades inte så mycket om varken Mary Shelley eller Neil Gaiman heller - både Mats och Lars medgav att Frankenstein kanske inte är den roligaste boken att läsa, och ingen av dem uppskattade Neil Gaiman särskilt mycket (weird, säger jag).
Istället blev det ett mer regelrätt skräcktema, vilket ju inte heller är fel, och desto mer diskussioner om Stephen King, vilket jag ju inte klagade på när allt kom till kritan. Samtalet höll rätt hög nivå ändå, och det var spännande att höra hur de definierade skräck utifrån två ganska olika utgångspunkter (som författare och läsare, nästan).
Framför allt tipsade de om en hel del böcker som jag nu känner att jag verkligen vill läsa - som om det inte räckte med alla som står olästa i hyllan redan som det är...
Jag har också lite svårt för Gaiman måste jag säga! Läser så gott om honom och att alla älskar allt han skriver (hehe typ) så jag blir nästan arg på mig själv när jag inte får den upplevelsen själv??? Har iofs inte läst jättemånga, men beror ju lite på den känslan av att det inte når fram. Har läst Coraline, Graveyard Book, Oceanen vid vägens ände, första Sandman och Books of Magic. Vilken måste jag läsa för att bli omvänd?? Hade Stardust i hyllan men gav bort den på en bokbytardag... Vill dock läsa den så måste nog införskaffa den igen. Puss!
SvaraRaderaSpännande! Jag gillar det mesta jag läst av honom men jag tror ändå jag förstår lite vad du menar. Allmänt tror jag att hans böcker Neverwhere och Amerikanska gudar är de som hålls som hans bästa. Neverwhere är ganska kort och den gillade jag väldigt mycket, kanske kan det vara något? :) Annars får man kanske bara acceptera att han inte är för alla :)
Radera