Recension: Monster i garderoben av Johan Hilton

Jag läser facklitteratur betydligt mer sällan än vad jag borde, men Monster i garderoben fick jag upp ögonen för förra året, när den blev nominerad till Augustprisets facklitteraturkategori. Efter att ha förberett mig genom att se Alfred Hitchcocks Psycho (väldigt bra, för övrigt) satte jag mig äntligen för att läsa den.

Boken, vars hela titel är Monster i garderoben: En bok om Anthony Perkins och tiden som skapade Norman Bates, är delvis en biografi över skådespelaren Anthony Perkins som levde mellan 1932 och 1992, om hans liv och om vilken inverkan rollen som Norman Bates i Psycho hade för honom på ett personligt plan. Samtidigt är det en bok som väver ihop Perkins livsöde med en kronologisk studie i hur homosexuella män utmålas som farliga, och hur sexuella minoriteter används inom skräckfilm - ofta direkt influerade av Psycho - och vilka effekter det i sin tur haft och fortfarande har på samhället.

Jag måste erkänna att jag blev lite förvånad över att Monster i garderoben ändå var en hyfsat tungrodd läsupplevelse. Exakt vad jag förväntat mig vet jag inte riktigt, men det är på sin plats att påpeka att den här boken inte är helt lättläst. Det beror inte på språkbruket eller ämnet, som är otroligt intressant, utan snarare på hur faktaspäckad den är - referenslistan i slutet är femton sidor lång. Men det gör också Monster i garderoben till en riktigt genomgripande och välunderbyggd studie i hur sexuella minoriteter gestaltas inom skräckfilmsgenren. Det är både skrämmande och intressant läsning om ett ämne som jag aldrig funderat så ingående över tidigare.

Dock tror jag att boken trots sitt intressanta ämne skulle kunna ha blivit en rätt tung och tråkig läsning utan särskilt mycket känsla, om det inte vore för att den också är en biografi över Anthony Perkins. Eftersom jag såg Psycho först i lördags kväll är han en helt ny bekantskap för min del, men hans liv går att koppla ihop till alla delar av bokens studie på ett sätt som grundar läsningen på ett mänskligt plan. Genom Perkins liv får alla aspekter av det som boken fokuserar på nämligen ett konkret ansikte. Boken kartlägger till exempel psykoanalysen från 40- och 50-talen, där homosexualitet anses vara en pervers sjukdom och där mödrar skuldbeläggs, något som går igen i både Perkins eget liv och i filmen som kommer att förändra hans liv. Men boken redogör också för riktiga brott begångna av homosexuella och hur de tagits emot, och för alla de bögar som jagats, blivit utpekade och dömda under tiden då Perkins levde. Det är skrämmande läsning, om alla dessa individer som levde i ständig skräck, då inte minst de skådespelare som Perkins hör till, där ett avslöjande betydde undergång.

Analysen sträcker sig också in i dagens samhälle, och visar att bilden av den homosexuelle som en skrämmande dubbelnatur i hög grad lever kvar, inte minst genom Hollywoods attityd och gestaltningen som återkommer gång på gång i skräckfilmer - en genre där just Psycho ju är en milstolpe. Monster i garderoben blir både en filmhistorisk överblick över hur homosexuella används som underhållning och skrämseleffekt, och som sätter detta fenomen i sin kontext, samtidigt som den är en analys ur queerperspektiv på filmen Psycho och en levnadsteckning över Anthony Perkins och den tid han levde i.

Det som framför allt slår mig i min läsning av den här boken är hur nära allt detta ligger vårt eget, moderna samhälle som vi anser vara så öppet och tolerant, och hur envist fördomar hänger sig kvar, förankrade och förstärkta i vår populärkultur. Boken sprider ljus över fenomen jag aldrig tidigare tänkt så ingående över, och bara för det är den värd en guldstjärna. Att den dessutom väcker så mycket känslor i anknytning till Anthony Perkins egen livshistoria gör inte det hela sämre.

"Monster i garderoben: En bok om Anthony Perkins och tiden som skapade Norman Bates", 2015