Recension: 22/11 1963 av Stephen King

Ända sedan jag läste om att den här boken skulle ges ut har jag sett fram emot den. Förra året var ju femtioårsdagen för mordet på John F. Kennedy och det svenska förlaget valde att uppmärksamma den dagen med att ge ut översättningen av 22/11 1963 just den 22/11, vilket passar bättre och bättre ju mer jag tänker på det. Det är väldigt roligt att ha en ny, fräsch King-bok att sätta tänderna i, särskilt en som är nästan 800 sidor lång. Precis som hans förra bok Under kupolen är det här en riktig pjäs som man knappast knallar omkring med i väskan utan att tänka efter hur långt man kommer vara tvungen att gå först.

Jake Epping jobbar år 2011 som engelsklärare i småstaden Lisbon Falls i Maine. Han är frånskild och har inga barn, och när en döende vän ger honom ett uppdrag finns det ingenting som egentligen kan stoppa honom. Hans vän har på något sätt hittat en port till det förflutna - närmare bestämt till den 9 september 1958, klockan två minuter i tolv på dagen. Och oavsett hur länge man stannar har det bara gått två minuter när man återvänder till 2011. Skulle man använda porten igen kommer man återigen ut på andra sidan vid samma tillfälle, och den förra resan har återställts. Jakes vän övertygar honom om att använda porten till att försöka förhindra mordet på Kennedy den 22 november 1963. Det finns hur många chanser som helst och ingenting att förlora. Under ett falskt namn kastar sig Jake ut i det sena femtiotalets Amerika för att vara på exakt rätt plats vid rätt tillfälle. Men han upptäcker snart att det förflutna inte vill förändras, och att allting som kan gå fel kommer att gå fel.

Om ni minns min recension av Kings förra bok, Under kupolen, så kanske ni minns att jag tyckte att den var något av det bästa han åstadkommit under de senaste tio åren. Så också här. King har hittat tillbaka till en gnista som jag länge trott att han tappat, och det resulterar i en läsglädje som heter duga. Hundra sidor av den här romanen känns som tjugo. Den är spännande, engagerande och framför allt originell. Jag har personligen inte särskilt mycket till övers för tidsresor - de har en tendens att få min hjärna att värka - men i det här fallet fungerar det. Och det fungerar bra.

Framför allt Kings levande, skickliga skildring av dåtidens Amerika slår mig med häpnad. Han lyckas beskriva femtio- och sextiotalets Maine och Texas med färg och liv som gör att jag känner mig otroligt närvarande, i allt från hårfrisyrer, telefonkiosker och musik till mode, bilmärken och sjukvård. Och själv är jag född i Sverige på 1990-talet. Han lyckas beskriva allt det och ställa det i en intressant och relevant kontrast till 2010-talet som ibland är rolig, ibland sorglig, men hela tiden underhållande. Det är verkligen en bedrift.

Det märks att King är en gammal i gamet vid det här laget, och han har ett självförtroende i sitt skrivande som blir direkt dödligt i kombination med en bra berättelse. För det är precis vad han har i 22/11 1963. Det är en bra berättelse. Länge har jag tyckt att hans senaste böcker känns trötta och återvinner handlingen ur gamla romaner, men här har vi något helt nytt som känns friskt, uppiggande och oförutsägbart, till och med för mig som läst nästan allt han gett ut.

Inte för att 22/11 1963 inte har sina svaga ställen (kanske framför allt hur lättövertygad Jake är), men jag kan verkligen ha överseende med dem. Den stora svårigheten för mig som ung, icke-amerikansk läsare ligger väl egentligen i att jag faktiskt aldrig brytt mig särskilt mycket om Kennedy. Jag är inte insatt i mordet på honom och har aldrig varit nämnvärt intresserad av det heller, och ibland kan den här boken bli något tröttsam i fixeringen vid Oswald och detaljer kring mordet, men å andra sidan är det väl vad man får om man väljer att läsa en bok med morddatumet i titeln. Jag tror helt enkelt att någon som är mer intresserad (eller rätt och slätt bara född i Amerika) skulle få ut lite mer än den här romanen än vad jag fick. Det kan vara värt att notera, för den här boken handlar mer om historiska personer och verkliga händelser än om tidsresor. Vill man ha en science fiction-roman istället gör man nog bäst i att leta någon annanstans.

Men förutom att det är en historisk roman med en science-fiction-twist så är det också en olidligt spännande bok där man aldrig riktigt kan vara säker på hur det kommer sluta. Samtidigt som det är rå, thrillerliknande spänning är det också en kärlekshistoria, och en berättelse om hur de minsta handlingar kan få stora konsekvenser. 

Egentligen räcker det väl med att säga att jag knappt kunde sluta läsa den, ens när jag var tvungen att släpa den med mig på tåget, tung som en hantel i min ryggsäck.

"11/22/63", 2011