Det är faktiskt riktigt sorgligt, det här med gallrade böcker. Jag vet inte hur alla andra bibliotek gör, men där jag är, så går det till så att de böcker som är hela och någorlunda attraktiva läggs ut till försäljning. Där ligger de ett tag och hoppas på nya ägare, tio kronor styck, tio stycken för femtio kronor. De flesta säljs inte, och gissa vad som händer. De åker ner i sopsäckar och transporteras bort - till förbränning.
Jag tycker det är riktigt hemskt. Jag räddar med mig några stycken hem varje gång det är dags för nästa lass att åka ner i säckarna, men jag kan inte ta med mig allihop. Jag har frågat om kanske Lions eller någon annan välgörenhetsorganisation inte kan tänkas ta hand om dem istället, men samtidigt fattar jag ju att de får in lådvis med böcker redan som det är. Någonstans måste ju saker och ting försvinna. Men att ett bibliotek regelbundet skickar iväg böcker till förbränning känns faktiskt väldigt hemskt.
Jaja. Idag tog jag med mig 491 av Lars Görling hem, tillsammans med Stig Dagermans Bränt barn från 1948. Det fanns liksom inte på kartan att den skulle bli eldmat.
Jag skulle nog göra som du, plocka på mig så många som möjligt! Tycker också det är sorgligt, och tänk om man skulle råka förstöra det sista exemplaret som finns!
SvaraRadera