Veckans recension: Amerikanska gudar av Neil Gaiman

Shadow har suttit tre år i fängelse och det enda han vill är att få åka hem till sin fru Laura och hålla sig undan trassel i resten av sitt liv. Han ser fram emot det och längtar efter det – och så rycks allting plötsligt bort. Bara ett par få dagar innan han ska få åka hem får han reda på att Laura dött i en bilolycka.
Chockad sätter sig Shadow på planet hem utan att riktigt veta var han ska ta vägen. Han vill bara gå på Lauras begravning och sedan vet han inte mer. Men på planet bredvid honom sitter en underlig man i kostym som presenterar sig som mr Wednesday. Wednesday vill att Shadow ska arbeta åt honom. På något underligt sätt vet han precis vem Shadow är och vad han upplevt, han vet mycket mer än vad som borde vara möjligt. Och innan Shadow riktigt fattat hur det hela gått till så har han börjat jobba för Wednesday, som något slags springpojke som ska skydda och hjälpa Wednesday på en resa som blir alltmer märklig. Shadow och Wednesday flänger omkring i staterna och försöker övertyga en brokig skara människor (eller är de människor?) att hjälpa till i någon slags strid. Shadow vet inte alla detaljer och han bryr sig inte heller om att fråga. Vad har han egentligen att förlora?
Men vem är egentligen den karismatiske och underlige mr Wednesday? Varför envisas Laura med att komma tillbaka från de döda? Vem eller vad är agenterna som kidnappar Shadow, och vad betyder drömmarna som ständigt upprepas?
Och vad kommer hända om de nya gudarna tar över helt, om de gamla glöms bort…?

Amerikanska gudar är en underlig och ganska rörig bok. Den är originell och stundtals väldigt komisk, men trots det vet jag inte riktigt vad jag ska tycka.
Shadow som huvudperson är väldigt diffus och ganska overklig i min mening. Ingen vid sina sinnens fulla bruk skulle bara se och inte reflektera över de saker han upplever. Samtidigt besitter hans karaktär en mänsklighet som känns väldigt trygg.
Skrivsättet är enkelt uppbyggt men kan ändå bli oerhört invecklat och svårförstått, särskilt när parenteser dyker upp i dialogen eller när det blir alltför många svåra ord på samma ställe.
Boken innehåller väldigt många vinkar till legender, folksagor, myter och religion, och om man inte är expert på hedniska gudar från världens alla hörn är jag ganska säker på att man inte kommer förstå hälften av alla de blinkningar som dyker upp. Det gör inte jag. Kanske är det en del i det hela som gör att det blir väldigt förvirrande för mig – att de flummiga saker jag läser om i själva verket har en förklaring någonstans i Indiens myter. Därför känner jag mig lite okapabel till att recensera boken, eftersom jag inte vet allt som är bakomliggande.
Samtidigt som jag är konfunderad över alla de blinkningar som är menade åt andra religioner, så kan jag roas av bokens ironi, den rappa dialogen och det tragikomiska i gudar som försöker hanka sig fram bäst de kan i nutidens Amerika. Konceptet har stora likheter med barn/ungdoms-serien om Percy Jackson av Rick Riordan, där de grekiska gudarna är anpassade till vår tids civilisation. Det här är lite samma sak, men med all världens gudar och mytiska varelser och utan lika lättförståeliga förklaringar. Att man sett Jesus lifta i Afghanistan är en av de små ironiska kommentarerna som får mig att skratta länge när jag läser, liksom Shadows enkla syn på världen som ibland blir komisk.
En annan grej med boken är att det finns små historier i slutet av några av kapitlen, som handlar om händelser med koppling till gudar och andra väsen på andra håll och andra tider i Amerika. Vissa av dem känns bara som något som stoppar tempot i boken, medan andra är intressanta och förtrollande, som bra noveller. Det är lite som i Rudyard Kiplings Djungelboken när jag läser dem – historier med svaga kopplingar till huvudberättelsen, men i sig är de sina egna.
Amerikanska gudar är ingen dålig bok, men jag tycker inte heller att den är bra. Den har en potential som den aldrig riktigt lever upp till, och det känns ofta som om handlingen trasslar in sig i alla vinkar. Samtidigt kan man uppskatta den för allt det som på andra sätt är dess svagheter.

”American Gods”, 2001