söndag 9 augusti 2015

Recension: Den ökända historien om Frankie Landau-Banks av E. Lockhart

Jag vidhåller att riktigt bra ungdomsböcker är den bästa underhållning man alls kan begära. Den ökända historien om Frankie Landau-Banks är precis en sådan bok. Jag fick upp ögonen för E. Lockhart när jag läste hennes Kanske är det allt du behöver veta som jag gillade skarpt, men frågan är om jag inte tycker att Frankie Landau-Banks är bättre.

När Frankie börjar sitt andra år på den prestigefulla internatskolan Alabaster är hon egentligen bara inställd på en enda sak - att Matthew Livingston ska få upp ögonen för henne. När det lyckas och de inleder ett förhållande börjar Frankie dock märka att det finns saker som Matthew inte berättar. Han är medlem i en halvt hemlig herrklubb som funnits på skolan sedan början på femtiotalet, och det är en manlig, statusfylld värld där Frankie inte alls är välkommen. På en skola styrd av manliga traditioner och omgiven av människor som ständigt underskattar henne på grund av hennes kön, provoceras Frankie till att försöka bevisa att hon är någon att räkna med.

På många sätt är den här boken fantastiskt bra, och mest av allt briljerar den i att handla om viktiga ämnen utan att för den sakens skull trycka ner budskapet i halsen på läsaren. Tvärtom är Frankie Landau-Banks en otroligt medryckande, spännande och ofta rolig berättelse, som samtidigt på ett exceptionellt vis belyser problemen som ett patriarkat orsakar. Jag tror inte att jag läst någon annan bok om feminism som faktiskt visar på ett så målande sätt hur skadliga de manliga traditionerna kan vara. Frankie vill ingenting annat än att vinna samma respekt som sina jämnåriga killkompisar och sin pojkvän, och boken är på många sätt ett utforskande om vad som händer när Frankie ifrågasätter traditioner och sparkar in de dörrar som männen stängt för henne. Hon får erfara att när en kille är genial är en tjej galen, och att män respekteras för sitt intellekt och kvinnor för sitt utseende.

På samma gång är boken en riktigt spännande berättelse om hemliga sällskap, om hemligheter och makt och om hur man kan utnyttja andra människor för själviska ändamål. Dessutom är det en finurligt rolig bok om att spela spratt som är så väl uttänkta att de liknar krigsoperationer.

Internatskolemiljön är väl vald, där den lilla, instängda världen på skolan snabbt blir ett litet universum där allt är möjligt och gränser kan tänjas nästan hur långt som helst. På sätt och vis blir boken också en beskrivning av en rullstenseffekt, där små stenar kommer i rullning och sedan orsakar ett helt stenras. Jag blir påmind om Donna Tartts Den hemliga historien, om Marisha Pessls Fördjupade studier i katastroffysik och också, såklart, om Lockharts förra bok Kanske är det allt du behöver veta. Även om berättelserna i de två romanerna är mycket olika finns det teman som är gemensamma - de förmögna ungdomarna, isoleringen och behovet av en revolt går igen också i den här boken.

Frankie själv är också en av mina favoritsaker med hela boken - hon är en huvudperson man både beundrar, avundas och samtidigt är lite rädd för. Jag vill ha fler böcker som handlar om tjejer som hon, som höjer rösten, ger sig in i maktleken och inte nöjer sig med det de tilldelats.

Men det som mer än något annat lyfter Frankie Landau-Banks är egentligen språket. Ofta är ungdomsböcker lite fördummande, lite förenklade, men så är inte fallet med Lockhart, som istället litar på att läsaren är smart nog att förstå vad hon vill säga utan att hon behöver skriva en på näsan. Det uppskattar jag mycket, för det gör att läsningen av boken blir komplex och mångfacetterad. Det är svårt att räkna ut vad som ska hända i förväg och språket är en behållning, även om jag ibland undrar om inte översättningen ställer upp lite hinder. Mycket av bokens humor är nämligen språkbaserad, och måste i bästa fall ha varit svåröversatt.

Oavsett så är Den ökända historien om Frankie Landau-Banks en riktigt bra bok som kombinerar en bra historia med ett komplext budskap, och en bok där författaren inte är rädd för att ta risker. Det är, utan tvekan, en bok som går att rekommendera både till unga och gamla läsare - därför tycker jag att det är synd att boken fått ett ganska barnsligt och liksom sagoaktigt omslag på svenska, när det är en bok som är betydligt mörkare och allvarligare än vad omslaget förmedlar. Det är utan tvekan en av de bästa ungdomsböckerna jag läst i år, och den står sig bra också bland vuxenromanerna.

"The Disreputable History of Frankie Landau-Banks", 2008

2 kommentarer:

  1. Jag håller med dig, bra ungdomsböcker är det få saker som slår. Kul att boken är så bra, då måste man ju nästan läsa den.... :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det tycker jag du ska göra! :)

      Radera