måndag 21 mars 2016

Det litterära Edinburgh

Stort, stort tack till alla som rekommenderade saker att göra och platser att se medan jag var i Edinburgh! Verkligen en stad att bli förälskad i på kuppen - så himla vacker och full av saker att göra och se. På tre dagar har jag trots allt lyckats besöka en hel del statyer, museum, monument och natur.

Många av grejerna var förstås litteraturrelaterade. Först och främst gick det bara inte att missa det gigantiska monumentet över Sir Walter Scott, författaren till Ivanhoe (som jag litar på att alla mina läsare sett i sin helhet under minst en bakfull nyårsdag). Han är uppmärksammad med en enorm gotisk spira i vars mitt hans staty befinner sig. Tack till Anonym för tipset!


Också Robert Louis Stevenson, mest känd för sin bok Skattkammarön som stått på min lista i vad som känns som hundrade år, men som också skrivit Dr Jekyll och Mr Hyde - en bok jag faktiskt läst och gillar rätt skarpt, är skotte. Någon staty av honom hittade jag inte, men väl ett helt museum tillägnad inte bara honom utan också Sir Walter Scott och den skotske nationalpoeten Robert Burns.

Muséet heter The Writer's Museum och var en av de bästa platserna jag besökte under helgen - tackar Elin för tipset! Det var fullt av författarnas personliga tillhörigheter, till exempel Robert Burns skrivbord, R.L. Stevensons porslin och gåvor han skickat hem från sina resor, och Sir Walter Scotts schackbräde. Dessutom fanns det hårlockar från dem alla tre bevarade - det verkar ha varit poppis att klippa av sig lite hår och skicka till folk man gillade...





Såklart var jag också tvungen att kolla in The Elephant House, där J.K. Rowling satt och skrev början på Harry Potter and the Sorcerer's Stone. Dock var det så fullt att jag inte åt någonting där, utan på kaféet vägg i vägg. Det har verkligen känts märkligt att vara i J.K. Rowlings hemstad.


Sist men inte minst vill jag tacka Boktroll för tipset om statyn av Hume. Hans visdom ska tydligen smitta av sig om man vidrör stortån på hans staty, och det ska hjälpa en av klara sina tentor. Ni kan tro att både jag och mina klasskompisar gnuggade den där tån ordentligt!


Jag såg också andra, icke-litterära grejer i Edinburgh - som de underjordiska valven, flera muséer, slottet (från utsidan, pga studentbudget), S:t Giles Cathedral, och statyn av Greyfriar's Bobby, hunden som vaktade sin husses grav i fjorton år. Dessutom besteg jag och mina klasskompisar Arthur's Head, ett litet berg med utsikt över hela staden. Edinburgh är definitivt en plats att återvända till.

6 kommentarer:

  1. Åh jag älskade att vara i Edinburgh. Vill tillbaka! Och då måste jag absolut besöka The Writer's Museum.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rekommenderar verkligen det museet! En av de bästa grejerna jag såg medan jag var där :)

      Radera
  2. Haha, vilket fett monument över scottie! Man får väl ta å läsa om Waverly då. Schuckert schakbräde oxo, även om det var en riktigt skitnödig kommentar han hade lämnat efter sig.

    Stevensson skrev nån spökhistoria "Gravplundrarna" eller nått sånt. Tydligen var den baserad på en massa mord kopplade till Edinburgh. Hittar du den måste du nu läsa den;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, det var inte litet direkt! Haha, jag tyckte att hans schackkommentar var en av de roligaste grejerna jag hittade i The Writer's Museum - men skitnödig, javisst.

      Jag har verkligen blivit sugen på att läsa mer av Stevenson - det kändes väldigt dumt att inte ha läst knappt någonting av dem när jag var där, särskilt av Stevenson som ändå skrivit en hel del grejer man "borde" ha läst.

      Radera
  3. Vilket härligt resebrev, man blir sugen att resa dit. Jag har aldrig sett Ivanhoe på nyårsdagen - fast jag har sett långfilmen från 1953 (på en onsdagseftermiddag på SVT, så jag var ju förstås inte bakfull!).
    Jag visste inte att Greyfriar's Bobby fanns som staty, vad kul att du nämner det - det är ju en gullig jycke - jag har sett två filmversioner av den historien.
    Pontus

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det borde du verkligen, det är en sevärd stad! Haha, jag tror nog jag sett den där filmen runt tio, femton gånger i sin helhet, det är som en liten nyårstradition, trots att den faktiskt inte är det minsta bra.

      Där ser man! Jo, det fanns en staty i naturlig storlek (dvs inte särskilt stor) en bit från kyrkogården där han vaktade sin husses grav.

      Radera