tisdag 11 juni 2019

Recension: Tusen bitar av Marcus Jarl

Den här boken dök upp som ett recensionsex på jobbet och jag drogs till det fina, fina (men på något vis lite juliga?) omslaget. Sedan var det själva bokens moraliska dilemma som jag blev intresserad av. Baksidetexten är något vag, men det går ändå att förstå att denna bok handlar om något så intressant som organdonation - och vad som händer när man inte vill ha det man får.

I Tusen bitar får vi träffa Nils och Benke, ett par som haft en skakig start men som nu lever i en bra relation där det bara är Nils föräldrar, som tagit avstånd från honom sedan han kom ut som homosexuell, som är ett moln över deras huvuden. Särskilt Lennart, Nils pappa, har svårt att acceptera sin sons liv. Vi får också träffa Ebba och Robert, vars långa äktenskap blivit allt mer olyckligt och ohälsosamt - Robert får utlopp för sitt extrema böghat på nätet, och verkar falla allt längre ned i ett hål av ångest och våldsamhet. Ebba, å sin sida, kämpar för att hitta en ursäkt till att stanna hos honom. De två parens vägar korsas på ett oväntat sätt, som förändrar dem alla i grunden.

Som sagt går det att, med lite fantasi, utläsa från bokens baksida att den handlar om organdonation och om vad som händer när en extrem homofob får en homosexuell mans hjärta. Det må vara en slags spoiler, men jag känner mig nästan tvungen att skriva det, för utan just denna handling skulle den här boken inte vara särskilt intressant, och jag hade antagligen inte läst den själv om jag inte visste att den handlade om detta. Jag går nämligen igång väldigt mycket som läsare på tänk om-scenarion; vad skulle hända om...? Det är kittlande att fundera på just reaktionen som en homofob skulle få om han visste, och det är i den kittlingen som hela Tusen bitars tjusning ligger.

Vägen dit är dock ganska lång. Eftersom jag vet vad som ska hända väntar jag mest för att se; vem ska dö? Vem ska få hjärtat? Och det dröjer. Det märks att detta är en debutbok, eftersom startsträckan är så väldigt lång. Länge är det Nils infekterade relation med sina föräldrar som är det intressantaste i boken, och det har man läst förut. Likadant är det med Ebba och hennes situation. Boken gör dock ett rätt bra jobb med att bygga upp sina karaktärer, hålla berättelsen flytande och sedan nå fram till den där twisten. Men ibland är det svårt att undgå känslan av att allt detta karaktärsbyggande är verktyg för att komma fram till den själva springande punkten. Tänk om-scenariot. Det är trots allt det som gör boken unik.

Frågorna om organdonation i sig är intressanta - boken tar upp fenomen som cellminne och i vissa skildringar rör sig den här annars väldigt realistiska boken hyfsat nära en tunn, tunn gräns till något pyttelitet övernaturligt. Jag uppskattar nog att boken aldrig drar för mycket åt det hållet, men det finns ändå någon slags skugga där som är intressant och påverkar läsningen.

Mitt största problem med denna roman är nog egentligen språket och uppbyggnaden. Emellanåt blir det så tydligt att den här boken är en första roman - den känns stundtals överarbetad, tyngd av adjektiv som ger läsningen en lite glättig ton. Det är aldrig någon som bara ler, de ler snett eller sorgset eller finurligt. Ingen säger, de försäkrar, frustar och varnar fram sin dialog. För mig blir språket ganska klumpigt och övertydligt. Detsamma gäller med alla inre tankar - allting förklaras, läggs rakt framför mig som läsare fastän jag säkert hade förstått att Ebba mår dåligt över sin mans hot även om jag inte fått det förklarat för mig på en halv sida. Ofta känner jag att boken kunde ha varit kortare utan att alls förlora på det. Till detta kommer en viss glättighet, en viss klyschig känsla jag har svårt för, där allt har en förklaring, alla säger rätt saker och det blir bra i slutändan ändå.

Trots det finns det glimtar i Tusen bitar som är bra, som vittnar om författare som nog kan lite mer. För mig är det dock en rätt medioker bok som mest lever på den där enda tänk om-idén, som nog hade kunnat behandlas precis lika bra eller bättre i ett betydligt kortare, intensivare format.

"Tusen bitar", 2018

1 kommentar:

  1. Hej, jag är Theresa Williams Efter att ha varit i förhållande med Anderson i flera år, slöt han med mig, jag gjorde allt för att få honom tillbaka men allt var förgäves, jag ville ha honom tillbaka så mycket på grund av den kärlek jag har till honom, Jag bad honom med allt, jag lovade men han vägrade. Jag förklarade mitt problem för min vän och hon föreslog att jag hellre skulle kontakta en trollformell som skulle kunna hjälpa mig att ge en trollformel för att få tillbaka honom men jag är den typen som aldrig trodde på trollformler, jag hade inget annat val än att prova det, jag mailade spell caster, och han sa till mig att det inte var något problem att allt kommer att vara okej före tre dagar, att mitt ex kommer att återvända till mig före tre dagar, han kastade trollformeln och överraskande den andra dagen var det runt 16:00. Mitt ex ringde mig, jag blev så förvånad, jag svarade på samtalet och allt han sa var att han var så ledsen för allt som hände att han ville att jag skulle återvända till honom, att han älskar mig så mycket. Jag var så glad och gick till honom. Det var så vi började leva tillsammans lyckligt igen. Sedan dess har jag lovat att alla jag känner som har ett förhållandeproblem, jag skulle vara till hjälp för en sådan person genom att hänvisa honom eller henne till den enda riktiga och kraftfulla trollformeln som hjälpte mig med mitt eget problem. Hans e-post: {drogunduspellcaster@gmail.com} du kan skicka honom e-post om du behöver hans hjälp i ditt förhållande eller något annat ärende.
    1) Love Spells
    2) lösning och botemedel mot all sjukdom
    3) Växtbaserade botemedel mot någon sjukdom / sjukdom
    4) Äktenskapstavlar
    5) Graviditetsförtrollning
    6) Breakup Spells
    7) Döden
    8.) Du vill bli befordrad på ditt kontor
    9) vill tillfredsställa din älskare
    10) Lotteri
    Kontakta den här stora mannen om du har några problem för en varaktig lösning
    via {drogunduspellcaster@gmail.com}

    SvaraRadera