söndag 22 juli 2012

Veckans recension: Linas kvällsbok 1 & 2 av Emma Hamberg

Jag läste Linas kvällsbok för första gången när jag själv gick i högstadiet, men det var ett tag sedan och jag har glömt det mesta, även om en del fraser hängt kvar – det är ju en himla rolig bok. Sen kom tvåan ut och jag orkade liksom inte riktigt bry mig. Förrän nu, när det är sommar, min syster har köpt båda böckerna i kombinerad pocketupplaga och jag kunde inte låta bli. Jag minns ju att jag tyckte väldigt mycket om den.

Det gör jag fortfarande. Lina är 15 år, och oroar sig för att hon är okysst och oskuld och tycker att hon är ointressantast och fegast i världen. Hon hänger bara efter sin kompis Thea som hon alltid gjort. Snygga, populära Thea, som är lika falsk som hon är snygg. Thea fixar ihop Lina med en gymnasiekille, den hockeygalna Danne. Och Lina får prova på hur det är att ha en pojkvän, att kyssas och att ha sex. Men hon kommer på att hon egentligen inte vill. Hon vill inte vara tillsammans med Danne. Hon vill inte ha sex med honom. Hon vill faktiskt inte ens vara kompis med Thea längre, som bara ser ner på henne och utnyttjar henne. Egentligen skulle hon vilja vara ihop med den där skitsjuan som börjat samma år, den töntiga lilla killen som bara är tretton år och som går runt i manchesterbyxor. Men man kan ju bara inte bli ihop med någon som han. Eller kan man?

Den första boken är en ganska fin berättelse om en tjej som tar mod till sig och hittar sig själv, tills hon vågar göra de saker som hon faktiskt vill och vänder hela sitt fejkade liv till en sanning hon själv vill leva. Det är en bra bok, på flera sätt. För det första är den grymt rolig. Man känner igen sig så väl i Lina, och jag misstänker att man kommer göra det även om man läser den här boken när man är fyrtio. Alla som är eller som någon gång varit tonåriga tjejer har mycket att hämta ur Linas kvällsbok. Och det är skönt att läsa en ungdomsbok för tjejer som inte handlar om våldtäkt, ätstörningar eller självskadebeteende. För en gångs skull har vi en vanlig tjej i en vanlig svensk håla med helt vardagliga problem att brottas med. Det är så viktigt att visa att det finns sådana tjejer också, som är alldagliga, som ljuger, mår dåligt, är glada, tittar på tv och gillar kåldolmar. Linas kvällsbok visar tydligt att det är okej att göra misstag, det är okej att må dåligt, men det är inte okej att kväva sig själv för att passa in. Jag tycker att Emma Hamberg målar upp en slags förebild i Lina – inte en idol, men en tjej som klarar av att hantera saker även om de är jobbiga, en tjej som är lik en själv och som får en att tro lite mer på sin egen kapacitet. Det är bra gjort och det behövs.

Andra boken, som heter Linas kvällsbok – två killar och ett hjärta, är en direkt fortsättning. Här ska Lina börja gymnasiet, ett fint djurbruksgymnasium där hon ska bo på internat och lära sig köra traktor och klippa får. Men hon vill inte åka. Hon vill stanna hemma med sin underbara Ivar. Hur ska hon klara av att tvätta, laga mat och bo själv? Med främlingar?

Väl på Bramheds gymnasieskola får hon nya kompisar, även om hemlängtan är svår. Hon lär känna Zinat, en galen och gullig tjej som bor i samma hus, Mimmi som verkar så himla cool, de två depprockiga tvillingarna Ann-Louise och Anna-Lena, flera andra och så förstås Kevin. Kevin som är så himla snygg och så himla farlig. Som är arton år och ändå går i ettan. Det går rykten om att han röker hasch och gör inbrott, och det finns något svart i hans ögon. Tjejer dras till honom som till en magnet, och Lina är inget undantag, även om hon stretar emot så gott hon kan. Hon har ju Ivar! Finaste Ivar hemma i Rödköpinge. Men ju mer hon umgås med Kevin, desto mer osäker blir hon. Kan man älska två personer samtidigt? Vad ska hon välja – det trygga eller det farliga? Den cellospelande söta Ivar eller den kriminelle, sexige Kevin?

Trots undertiteln på den andra boken som känns lite väl Eva & Adam-aktig, och trots att man valt att sätta det fula filmomslaget till den dåliga filmatiseringen på framsidan av boken, så är även tvåan himla bra. Den är hysteriskt rolig och hysteriskt sorglig. Den är ärlig och opolerad på en tonårings sätt, och precis som i den första boken märker man tydligt hur Lina mognar och tar sig själv och sina känslor på större allvar.

Med sin humor, höga igenkänningsfaktor och ett lätt, flytande språk tycker jag de här två böckerna är perfekta ungdomsböcker. Visst finns det en del svagheter, men vad fan. De kunde jag inte bry mig mindre om. Som man kan vänta sig är boken (eller böckerna, de är ju två från början) skrivna i dagboksform. I vanliga fall tycker jag dagboksform riskerar att bli långtråkigt, men icke i Linas kvällsbok. Det är rungande dialog ändå, det är illustrationer, humor och känsla så det dryper om det. De här två böckerna tycker jag att alla som någon gång varit eller är tonåring ska läsa. Det är så kul, det är så bra, det är så uppfriskande. Det känns sant och ärligt och gripande. Nej, boken är ingen årets höjdare, eller augustprisvinnare, men det behöver den inte vara. Den visar att det är helt okej att inte vara perfekt, om man bara är ärlig. Och det räcker.

”Linas kvällsbok 1&2”, 2007

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar