Recension: Genuine Fraud av E. Lockhart

Efter att ha läst Kanske är det allt du behöver veta och Den ökända historien om Frankie Landau-Banks visste jag att jag verkligen var tvungen att läsa också Genuine Fraud, eller Fejk som den heter på svenska. Jag har fallit handlöst för Lockharts smarta, svårsmälta hjältinnor och hennes fantastiska sätt att berätta en historia. Hennes böcker är perfekta exempel på att det går att skriva intelligenta, spännande och viktiga böcker också för ungdomar.

Jule West Williams är atletisk, starkare än de flesta och det är ett misstag att bli hennes ovän. Imogen är en förmögen ung kvinna på flykt undan ansvar och förväntningar. De två blir vänner under en sommar på Martha's Vineyard. Några månader senare befinner sig Jule i Mexiko under Imogens namn. Vad har hänt däremellan? När svaren rullas upp visar sig en härva av försvinnanden, mord, misslyckade kärleksförhållanden och en ung kvinna som är beredd att göra vad som helst för att slippa den hon varit.

Det är svårt att beskriva vad Genuine Fraud handlar om utan att förstöra nöjet för nästa läsare. Det är en bok som nog helst ska läsas utan någon vetskap om handlingen. Dessutom berättas boken baklänges, och går från kapitel 18 till 1 och sedan till ett avslutande, nittonde kapitel. Och det är just den här rätt så ovanliga berättartekniken som gör hela romanen. Sättet på vilket svaren ges ju längre tillbaka man går bygger upp en otroligt spännande bok där läsaren får smulor och hela tiden vill veta mer, mer, mer. Det är både snyggt och smart gjort.

För den som läst Patricia Highsmiths kultklassiker En man med många talanger är berättelsen bekant, eller till och med mer än så, men trots att jag läst Highsmiths bok mer än en gång tycker jag inte att Genuine Fraud tappar sin originalitet. Tvärtom är det nästan uppfriskande att få läsa en bok om en ung kvinna - en flicka nästan - i rollen som Ripley. Det är mer än en parafras, det är en roman som istället börjar bottna i det där som Lockhart är så bra på - vreden man kan känna över att män alltid har övertaget och den sköna känslan i att läsa om någon som tar tag i det på ett högst konkret sätt. Det finns något befriande i huvudpersonens brutalitet som i kombination med hennes roll som antihjälte gör henne till en rätt oförglömlig karaktär. Och jag gillar det subtila men ändå extremt påtagliga sättet som Lockhart behandlar feministiska frågor - det blir precis så komplext som i verkligheten.

Mer än något annat dras jag med i berättelsens rätt komplexa narrativ och slås av hur smart berättad den är. Det är, precis som Lockharts andra böcker, en roman som lyckas chocka mig. Och det är en bedrift. Trots att jag läst annat av henne och borde veta bättre tror jag att jag luras av att Lockhart är en ungdomsboksförfattare. För inte kan väl en ungdomsbok go there? Men jo, det kan den, och det gör den. Och så skönt det är, med en ungdomsbok som inte förminskar eller slätar över eller försöker vara till lags. Det är helt enkelt en jävligt bra bok som blir nästan lika hänsynslös som sin huvudperson.

Precis som i Kanske är det allt du behöver veta och Den ökända historien om Frankie Landau-Banks finns det teman som tycks löpa igenom Lockharts ungdomsböcker - unga driftiga kvinnor med tveksamma samveten, förmögenheter, och frågan om makt och vem den tillhör. Med allt detta sagt har jag verkligen gillat Genuine Fraud, som känns både som en återberättad Highsmith-klassiker och som en helt egen, unik och smart roman. Den är spännande, psykologisk och välskriven - en bok som blir både mörk och extremt läsvärd. 

"Genuine Fraud", 2017