Recensionsarkiv

söndag 25 april 2010

Veckans recension: De rätta av Scott Westerfeld

Tally är speciell. Och hon är inte vilken specialare som helst – hon är en del av cuttersgänget, de speciella specialarna… Som en cutter har hon allt som gör henne skapad till en överlevare. Hennes skelett är okrossbart. Hon kan se på flera olika sätt, både i mörker och dagsljus. Hon har huggtänder och klolika naglar. Hon är stark och skrämmande vacker. Hela hon är ett vapen.
Och hon har allt – vänner och trygghet och den där förmågan att se allting på ett isigt sätt. Ändå är hon inte nöjd. Någonting fattas, något som värker inom henne och inte lämnar henne i fred – hon har inte Zane. Och hon saknar honom så enormt. Men när hon ser honom fylls hon av äckel. Zane är svag. Zane är vanlig. Han är inte speciell.
Hur kan hon tänka så? Han är samma kille som förut, när allt kommer omkring är det hon som är förändrad. Men hon kan inte hjälpa det. Hon ser ner på Zane, fylld av vämjelse. Men varför? Är det som hon själv tror, att doktor Cable programmerat om hennes hjärna när hon blev opererad till specialare, så att hon inte länge kan se på andra utan avsky?
Hennes bästa vän Shay går med på att hjälpa Tally. De ska få Zane att bli opererad till specialare. Sedan kan han och Tally få vara tillsammans. Men för att doktor Cable ska ta emot Zane och göra honom till en av dem, så måste Zane först bevisa sitt värde.
Tally och Shay iscensätter en rymning som ska få Zane att verka precis så särskild som det krävs för att bli speciell… en rymning som kommer få långt större konsekvenser än någon av dem kan ana.

De rätta är den tredje och sista boken i trilogin som följer på Ful och Ful eller snygg?.
Och jag har fallit för den här serien. Det har jag verkligen gjort. Alla de detaljer som finns med gör att jag låter mig själv sjunka ner i berättelsen och tro på den. All den framtida teknologin som beskrivs gör att allting blir fantastiskt – svävbrädor, krasharmband, smygdräkter – det hela är genialt och jag kommer på mig själv med att undra om den här serien inte kan vara en inspiration för framtida uppfinningar – särskilt sådana som värnar om miljön. För böckerna har faktiskt ett genomgående miljötema och många av metoderna som används av Tally och hennes vänner är så miljövänliga de bara kan bli. Inte minst bokens slut klingar av en miljövärnande ton.
En speciell grej med såväl den sista boken som med de förra, är att Tally inte är uppenbart god. Hon fortsätter att bana väg för de onda krafterna i berättelsen, medvetet eller ej. Som speciell är hon också mycket mer påtagligt ondsint än vad hon varit förr. Men, precis som de förra böckerna, så handlar Ful-trilogin mycket om val i livet, etiska dilemman där svaret kanske inte är så enkelt som man tror och där det till sist är upp till en själv och ingen annan.
De rätta är ett storslaget och gripande slut på en väldigt bra bokserie för unga. Jag tror att både ungdomar och vuxna har mycket att hämta från den här serien, och inte bara underhållning. Det här är tankeväckande. Det här ifrågasätter hela världsbilden för oss och väcker egna tankar om såväl uppenbara som underliggande saker. Serien har tagit ett steg bort från det enkla ”skönheten ligger på insidan” och blivit än mer komplicerad, än större. Det handlar inte längre bara om skönhet och ideal, även om det temat finns kvar till viss del. Det handlar också om rätt och fel, om evolution, naturen, krig, missämja och om att trotsa inte bara de överordnade utan också sig själv för att nå de mål man strävar efter. Det är överraskande, sorgligt och framförallt väldigt, väldigt bra.
Det är en sträckläsningsbok, och jag rekommenderar hela den här serien mycket varmt. För de som vill läsa mer om den här världen finns en fristående, ej översatt bok med titeln Extras.

Specials”, 2006

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar