Recensionsarkiv

fredag 2 oktober 2015

Hej oktober

Så har det ju blivit oktober, den riktiga höstmånaden. Den är till för mysrysliga böcker och te, tycker jag. Så jag tänker läsa minst en skräckroman till och dessutom ge mig på Dagermans Tysk höst - det känns som om det är rätt månad för den boken.

Tyvärr har jag ganska mycket att stå i när det gäller skolan, men jag ska göra mitt bästa för att läsa litteratur med! Just nu läser jag Mästaren och Margarita av Michail Bulgakov, men jag är faktiskt lite osäker på om jag kommer orka mig igenom hela, den är lite för absurd för mig tror jag. Men det är den enda boken jag tagit med mig till Skåne över helgen så jag ska iallafall ge den en ärlig chans innan jag bestämmer mig.

Månadens favorit för oktober är Den andra pojken av Willy Russell, en väldigt speciell bok som jag verkligen tyckte om när jag läste den för flera år sen. Vad läser ni?

5 kommentarer:

  1. Just nu Bränd Himmel, sen ska jag börja på Natten jag dog :)

    SvaraRadera
  2. Ge Bulgakov en chans! Jag ska erkänna att det tog mig ett par försök att läsa igenom den. Men kommer man bara förbi den historiska tillbakablicken till gamla Jerusalem flyter den på rätt bra. Dessutom innehåller den en av de få bokscener jag upplevt som riktigt läbbig!

    "Månansiktet" ingick i en större samlingsvolym, så nu är det London för hela slanten. Rövarhistorier och vildmarksröj.

    "Det vita gardet" är f.ö. Bulgakovs bästa. Speciellt om man är innördad på tidsperioden

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kom förbi en Jerusalemsscen, men har på känns att det kanske kommer fler? Men bokmärket ligger kvar, helt har jag inte gett upp! Vi får se helt enkelt. Det fina med böcker är ju att de finns kvar, och kanske bör man vänta tills man är redo för just en sådan här bok... rolig är den iallafall!

      Åh, du får skriva sen vad du tyckte om Månansiktet! Gillar din London-dedikation.

      Radera
    2. Månansiktet var välskriven och hade ett intressant perspektiv då man fick hela berättelsen från "skurkens" synvinkel. Man rycktes liksom med i hans hat så tillvida att grannen verkade störigare och störigare. Bonus för den luriga planeringen - så en klart läsvärd novell.

      Övriga noveller illustrerade verkligen hur mångfasetterad London är som författare, men också hur jäkla ojämn han kan vara. Smaka på den här listan:

      Leopardtämjaren - en till "perfekta brottet" historia. Berättad som typ en fylleskröna.

      Lokalfärg - Lustig luffare får inte sista skrattet

      Midas män - Brottssyndikat beter sig som överklassen i syfte att ta över deras ledning av samhället. Utpressning och cyniska mord (samt en tankeställare över den kapitalistiska produktionsprocessen).

      Skugga och Ljus- Två genier i vetenskaplig tävling på liv och död. Typ scifi med världens värsta grannfejd. Påminner lite om "the prestige" (bra film)

      Guldklyftan - Lysande vildmarksskildring med oväntad twist. Bäst i samlingen

      Psykografen - olidligt högtravande romantisk spökhistoria. Det mest svårlästa sedan "Frankenstein"

      DU måste säga mig vad du tycker om "Martin Eden", när du väl känner för att läsa den.Jag fick ett helt nytt perspektiv på London efter att ha tuggat den.

      Radera
    3. Roligt att du tyckte om Månansiktet! De andra novellerna låter minst sagt intressanta - särskilt Guldklyftan. Jag ska se om den ingår i någon av de London-böcker jag har (tror jag har en novellsamling någonstans). Läste på lite om London när jag tog mig igenom Varg-Larsen, och han är ju lite av en kluven författare, särskilt kvalitetsmässigt. Mycket fascinerande person dock. Personligen har jag fått ut mest av hans vildmarksskildringar, men ska sätta upp Martin Eden på (den allt längre) att läsa-listan!

      Radera