Veckans recension: Var är Alaska? av John Green

När Miles börjar på internatskolan Culver Creek i Alabama vill han lämna allt gammalt bakom sig. Han lämnar sitt tråkiga, nördiga jag, sin brist på vänner, sina förstående och vänliga föräldrar – och byter ut allt det mot en osäker framtid. Ska han kunna få vänner på Culver Creek när han aldrig haft det innan? Kommer han klara de svårare studierna? Men trots osäkerheten är han väldigt tillfreds med sitt beslut. Vad har han egentligen att förlora? Att börja om på nytt kommer vara en befrielse. Han tänker på framtiden som ett Stort Kanske – ord som är en del i hans stora samling. Miles samlar nämligen på berömda personers sista ord, en lite morbid fascination.
Väl på skolan blir han snabbt vän med sin rumskamrat som går under namnet Översten, som direkt döper om Miles till Bullen på grund av hans magra kropp. Han träffar den japanske killen Takumi och den söta Lara – men framförallt Alaska Young.
Alaska är allt som Miles inte är. Om han är ett duggregn så är hon en orkan, tänker han och han kan inte ha mer rätt. Hon är galen, impulsiv och vansinnigt vacker. Miles blir direkt upp över öronen kär, trots att Alaska redan har en pojkvän, trots att hon är ouppnåelig. Han vet att han aldrig kommer få henne, men man kan ju ändå hoppas… Ändå vet han inte fullt ut vad Alaska Young kommer betyda för honom. Hon förändrar hans liv ända från första ögonblicket, och inget kommer någonsin bli sig likt igen.


Jag har någon slags konstig motvilja inför att läsa böcker som har ett tecken med i titeln. Alltså ett frågetecken, utropstecken, komma eller punkt. Jag vet att det är fördomsfullt, men jag kan bara inte låta bli att tycka det ser amatörmässigt ut. Och visst låter originaltiteln Looking for Alaska bra mycket bättre än Var är Alaska?
Hursomhelst, oavsett om det finns ett tecken i den svenska titeln eller ej, så har jag länge velat läsa den här boken. Och jag är verkligen inte besviken på den. Det är en enkel men ändå komplicerad historia om vänskap, kärlek, livet och döden. Men kanske mest av allt om meningen med livet, om varför vi finns här och vad som kommer efteråt.
Boken lyckas med konststycket att vara både spännande, sorglig och rolig på samma gång. Jag läste nästan hela boken på en natt och mer än en gång fick jag kväva gapskratt i kudden. Men det finns också djup förtvivlan och stark kärlek, och kanske är det just den mixen som gör boken så bra och fängslande.
Vad jag mer kan skriva om Var är Alaska? utan att förstöra läsupplevelsen vet jag inte. Det är en speciell bok som definitivt är läsvärd, mer än så vet jag inte vad jag kan komma med. Den når inte riktigt upp till de fenomenala höjderna, men den är nästan där. Nästan. Vad som saknas kan jag inte sätta fingret på. Den har egentligen allt; ett bra, målande språk som lyckas vara både lättsamt och djupt; sprudlande karaktärer (inte minst skildringen av Alaska som man bara måste älska för hennes otämjbarhet) och genial dialog. Den behandlar många ämnen och lyckas beröra på så få sidor som 221. Så vad är det som fattas?
Jag har faktiskt ingen aning. Men det är en bok som man definitivt borde ha på sin lista över lästa böcker. Jag tror så väldigt många kommer älska den.

”Looking for Alaska”, 2005